Högkänslighet & Tester

Är du högkänslig?

Den amerikanska forskaren och psykologen Elaine Aron har tagit fram ett självtest som du kan göra för att se om du tillhör gruppen högkänsliga. Enbart genom att läsa frågorna kan du faktiskt göra dig en klar bild över vad högkänslighet handlar om. Det ursprungliga testet finns i Elaine Arons bok The Highly Sensitive Person och publiceras här i svensk översättning med tillstånd av Kensington Publishing Corp. Alla rättigheter reserverade.

Här kan du testa om du är högkänslig

Är du sensationssökande?

Drygt 30 % av alla högkänsliga är mer extroverta än introverta. De råkar vara födda med ännu ett temperamentsdrag som kallas sensationssökande (Sensation Seeking). Du kan alltså vara en sensationssökande person utan att nödvändigtvis vara högkänslig och vice versa.



Vad är högkänslighet?

Det som följer är baserat på vetenskaplig forskning. Den vetenskapliga termen för högkänslighet är Sensory Processing Sensitivity (SPS).

Högkänslighet är ett temperamentsdrag
Cirka 20 % av den globala befolkningen föds högkänsliga, lika många flickor som pojkar. Eftersom högkänslighet är medfött, det finns i dina gener och du har ärvt det av någon, så är det också en del av din identitet, ditt sätt att fungera. Högkänslighet är inte någonting du kan ändra på, göra dig fri ifrån eller bota. Ett temperament har man livet ut. Alla människor har flera och olika temperamentsdrag. Exempel på temperamentsdrag är introvert och extrovert. Forskningen visar att cirka 70 % av alla högkänsliga har en introvert läggning medan drygt 30 % är mer eller mindre extroverta, och har ännu ett temperamentsdrag som kallas ”sensationssökande”. (Ofta kallas högkänslighet för personlighetsdrag, men personlighet är någonting som läggs ovanpå ditt temperament. Det består av inlärda beteenden och värderingar som kommer från din sociala miljö. Om du inte är nöjd med något drag av din personlighet (blyghet) kan du faktiskt arbeta bort det, med hjälp av exempelvis psykoterapi.)  

Högkänslighet är en överlevnadsstrategi
Biologer har studerat drygt hundra djurarter (från insekter till primater, via fiskar, fåglar, alla lantdjur, älgar …) och funnit att det inom varje art finns två motsatta beteendemönster som representerar två sorters system för överlevnad – båda är neutrala, det ena är varken bättre eller sämre än det andra. Samma beteendemönster finns också hos människan:

De icke-högkänsliga individerna (80 %) är impulsiva och vill ha snabba resultat. De kan dyka in i en aktivitet utan att tänka för mycket på om det kan vara farligt eller innebära några risker. Deras strategi gör dem inte känsliga/receptiva för vad som sker runt omkring – de lägger inte märke till särskilt mycket och behöver inte bry sig. De skyddar övriga ”flocken” genom att gå till handling – de ger sig ut på fronten för att slåss och försvara sitt territorium mot inkräktare.

De högkänsliga individerna (20 %) är inte ute efter snabba resultat – de prioriterar att agera på ett riskfritt sätt. De är mycket känsliga/receptiva för allt som sker runt omkring. De stannar upp och tar den tid de behöver för att bearbeta alla sensoriska intryck och utvärdera eventuella risker och faror. De skyddar övriga ”flocken” genom att vara uppmärksamma och påpassliga – de lägger märke till sådant som de andra inte noterar och kan således varna dem för eventuella faror och risker. De stannar hemma och tar hand om flockens unga, gamla och sjuka individer. Detta sätt att agera kanske gör att de ibland missar några av livets godbitar men det ökar ofta deras chanser att fortleva!

Vad har högkänsliga personer gemensamt?
Alla människor är en produkt av sin unika genuppsättning och sina miljöförhållanden, så den ena människan är inte den andra lik. Det gäller också för gruppen högkänsliga. Därför behöver det inte vara så att alla högkänsliga personer passar ihop eller trivs tillsammans. Ändå har vi några gemensamma egenarter som skiljer oss från gruppen icke-högkänsliga. Det som följer står mer utförligt beskrivet i Elaine Arons Den högkänsliga människan (Egia förlag). Som ett minnesknep använder hon förkortningen DOES.

D – Djup tankeverksamhet
Din hjärna är som programmerad för att lägga märke till sådant som majoriteten av människor inte noterar. Via dina fem sinnen (syn, hörsel, lukt, smak och känsel) tar du in sensorisk information som du sedan analyserar djupgående. Det är här den djupa tankeverksamheten kommer in. Du analyserar alla sensoriska intryck på djupet, antingen det sker medvetet eller omedvetet. Detta innebär emellertid inte att du alltid uppnår bättre resultat än icke högkänsliga, men din hjärna är mer aktiv och jobbar mer intensivt.

O – Omåttlig stimulering
Högkänsliga personer är ”högreceptiva”, d.v.s. otroligt mottagliga för sin fysiska miljö. Ditt känsliga nervsystem reagerar kraftigare på och har svårare att filtrera sensorisk information eller yttre stimuli än icke-högkänsliga. Ibland kan det bli för många intryck på en och samma gång, vilket gör att du lätt blir överstimulerad. Förmodligen har du lägre stresströskel än icke högkänsliga människor. Det som är lagom påfrestande/stimulerande för dem är mycket påfrestande för dig; det som är mycket påfrestande för dem kan bli outhärdligt för dig.

E – Emotionell mottaglighet
Högkänsliga personer reagerar kraftigare på allt. Det kan vara både en fördel och en nackdel – svåra omständigheter påverkar dig negativt och din energi sinar, medan goda omständigheter påverkar dig otroligt positivt och din energi skjuter i höjden. Du är alltså mycket mottaglig också på det emotionella planet. Forskningen visar att högkänsligas hjärnor svarar med större empati och medkänsla än icke högkänsliga på emotionella stimuli. Du kan verkligen sätta dig in i hur någon annan mår. Du lyssnar uppmärksamt medan den andra personen berättar om sina bekymmer. Du kanske lever dig in i alla bekymmer så till den grad att du själv börjar känna dig bekymrad! Du suger åt dig så till den grad att du kanske tappar fotfästet, eftersom du kan ha svårt att skilja på dina känslor och andras. Du har också svårt att sätta gränser. Forskningen visar att du suger åt dig minst lika mycket av positiva omständigheter. Du gläder dig så otroligt mycket mer åt glada nyheter och trevliga upplevelser än icke- högkänsliga (den förmågan ingår också i ditt genetiska bagage). Det kallas fördelskänslighet.    

Som högkänslig har du också välutvecklad medkänsla. Om du känner medkänsla vill du göra något för den andra, agera, gå till handling för att lindra den andra personens lidanden. Du kanske suddar ut dig själva för att tillfredsställa andras behov och vara till lags. Högkänsliga personer faller lätt offer för personer med narcissistisk personlighetsstörning och andra sorters energitjuvar.

S – Sensorisk känslighet
Högkänsliga personer noterar som sagt mycket, framför allt det knappt märkbara – det är en del av vår överlevnadsstrategi. Men den sensoriska känsligheten är alltså inte den huvudsakliga aspekten av högkänsligheten – det viktiga är vad vi gör med dessa sensoriska stimuli, att vi bearbetar dem mer på djupet, på ett mer komplicerat vis. Många högkänsliga bär ju glasögon och/eller hörapparater, men det hindrar dem inte från att lägga märke till fler detaljer, nyanser, subtila ting.

Om du tror att du är högkänslig bör du lägga följande på minnet
20 % av jordens befolkning föds som sagt högkänsliga. Den siffran är för stor för att högkänslighet ska betraktas som en ”störning” men inte tillräckligt liten för att de flesta i din närhet ska förstå dig tillräckligt väl. Många högkänsliga har känt sig ”konstiga” och trott att det har varit något ”fel” på dem. De har nämligen ansträngt sig för att leva som icke-högkänsliga, men det går inte. Det är som att försöka passa in en fyrkantig kloss i ett runt hål. Kom ihåg att det inte är något fel på dig! Du är inte konstig men ”annorlunda”. Din högkänslighet begåvar dig med en mängd förmågor och kvaliteter som det är dags att du lär dig ta vara på och låta övriga samhället får ta del av.